Bensodiazepiner är internationellt accepterade standardmedel vid behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga sömnstörningar samt lindrigare former av oro och ångest.

interaktiv_small_01.pnginteraktiv_small_02.pnginteraktiv_small_03.pnginteraktiv_small_04.png

Bensodiazepiner

Bensodiazepiner är en grupp läkemedel som började användas i Sverige under 1960-talet. Bensodiazepiner är internationellt accepterade standardmedel vid behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga sömnstörningar. De har även i varierande omfattning kommit att användas vid behandling av lindrigare former av oro och ångest.

Försäljning

Den geografiska variationen i försäljningen per invånare av bensodiazepiner är stor. Orsakerna till dessa skillnader anses huvudsakligen vara olika traditioner hos förskrivande läkare. Kvinnor ordineras oftare bensodiazepiner, vilket kan relateras till att det är vanligare med ångesttillstånd hos kvinnor än hos män. Användningen av bensodiazepiner har också samband med åldern. Personer över 65 år svarar för mer än hälften av köpen.

Förskrivning

Förskrivningen av bensodiazepiner sker främst av allmänläkare, psykiater och invärtesmedicinare.

Förskrivande läkare   

Dagmedel %

Nattmedel %

Allmänläkare, inkl företagsläkare 

45

50

Psykiater 

24

16

Invärtesmedicinare

16

17

Övriga

15

17

Det måste betecknas som anmärkningsvärt att kategorin allmänläkare står för så stor del av den totala förskrivningen.

Beroende, missbruk och biverkningar

Bensodiazepiner är för vissa människor beroendeframkallande. Missbruk med användning av preparaten förekommer. Vanligast är dock att beroendet uppstått i samband med ordinarie behandling. Preparaten har också oönskade biverkningar.

Med beroende avses att patienten inte kan sluta med användningen på grund av abstinensbesvär (reboundbesvär) eller psykiskt beroende.

Med missbruk i medicinsk bemärkelse avses allmänt en okontrollerad användning, höga doser, synbar påverkan, nedsatt omdöme och minnesstörningar. Renodlat missbruk tycks vara relativt sällsynt om man definierar det så att det innebär ökad tolerans och därmed dosökning.

Bensodiazepiner förekommer ofta i samband med så kallat blandmissbruk (se även CANs faktablad om blandmissbruk). Det är till exempel vanligt att man kombinerar alkohol och bensodiazepiner. På senare tid har särskilt Rohypnol förekommit som missbruksmedel för att förstärka effekten av annan narkotika och av alkohol. Läkare förskriver ofta bensodiazepiner vid avgiftning av alkoholmissbrukare. Missbrukare använder själva ofta bensodiazepiner för att dämpa besvär vid abstinens.

Bensodiazepiner kan ge upphov till beroende även i terapeutiska doser. Det kan till en början vara mycket svårt att skilja symptomen orsakade av preparatet från de symptom patienten hade innan behandlingen inleddes.

Kliniska symptom vid Bensodiazepinabstinens

· Ångest
· Sömnstörningar
· Nedstämdhet
· Rastlöshet
· Humörsvängningar
· Irritabilitet
· Olust
· Dysfori
· Huvudvärk
· Muskelspänningar
· Darrning
· Ostadighet
· Svettning
· Illamående
· Aptitlöshet
· Ryckningar i muskler
· Överkänslighet
· Fientlighet
· Overklighetsupplevelser
· Frånvarokänslor
· Förvirring
· Syn- eller hörselvillor
· Överkänslighet för ljud, ljus eller beröring
· Dubbelseende
· Perspektivförskjutning
· Metallsmak
· Epileptiska anfall
· Trötthet
· Minnesstörningar
· Koncentrationssvårigheter

Preparatnamn  

Generiskt namn = Verksam beståndsdel

Läkemedels företag
Apozepam Diazepam Alpharma
Diazepam Nordic       "        Nordic Drugs
Stesolid       " Alpharma 
Stesolid Novum*       "      "
Oxascand  Oxazepam      "
Sobril       " Pharmacia
Temesta Lorazepam Wyeth Lederle
Alprazolam Alprazolam NM Pharma
Xanor        " Pharmacia
Apodorm Nitrazepam    Alpharma
Mogadon        " ICN 
Nitrazepam Recip        "  Recip
Flunitrazepam Flunitrazepam NM Pharma
Flusccand         "      Enapharm
Rohypnol         " Roche
Halicon Triazolam Pharmacia
Triazolam         "   NM Pharma
Dormicum* Midazolam Roche
* Stesolid Novum och Dormicum är injektionspreparat.

© Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Nov 2005.
Faktagranskat av SAD, svenska föreningen för alkohol- och drogforskare.

Artiklar om Bensodiazepiner

Elever i Surahammar kan drogtestas Accent, 2011-03-28

Ny lag för vård av medicinberoende Accent, 2011-03-01

Ny dryck ska ge samma effekt som alkohol DN, 2009-12-29

Kritik mot frikostig fängelsemedicin SvD, 2007-10-11

Bensodiazepiner i kriminalvård kräver noggrann kontroll Läkartidningen, 2006-07-10

Missbruk och beroende bland läkare –finns det? Läkartidningen, 2006-03-01

Behandling av abstinenssyndrom Beroendecentrum i Stockholm, 2003

Bensodiazepiner

Man kan snabbt bli fysiskt beroende av bensodiazepiner. Ofta ges de för att dämpa biverkningar från anti-depressiva medel. Förutom att bensodiazepiner i början dämpar ångest skapar de ny ångest. Det är en biverkan av långtidsbruk. Abstinensen är plågsam och utdragen men alls inte omöjlig att ta sig igenom. Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberonde, 2007

Drogbruk - utveckling och prevention

Problematiskt drogbruk kan i första hand förebyggas med socialpolitiska insatser. Statens folkhälsoinstitut 2010-03-31

Överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel – analys och åtgärder

Från olika håll förekommer uppgifter om att narkotikaklassade läkemedel missbrukas liksom att det förekommer en inte obetydlig mängd narkotikaklassade läkemedel på den illegala narkotikamarknaden. Även om det inte går att ange mängden narkotiska läkemedel på den illegala marknaden i några exakta siffror anförs att det förekommer handel med och missbruk av sådana preparat. Mobilisering av narkotika, 2005

Unga missbrukare i Stockholm, Göteborg och Malmö

En deskriptiv och jämförande studie av sex öppenvårdsmottagningar och deras besökare. Statens folkhälsoinstitut

Faktablad om bensodiazepiner

Från Beroendecentrum Stockholm, 2003

Faktablad om bensodiazepiner

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, 2005

TUB-mottagningen

Beroendecentrum Stockholm erbjuder hjälp och stöd till den som är beroende av eller har problem med alkohol, droger eller läkemedel. STAD-sektionen vid Beroendecentrum bedriver långsiktigt utvecklingsarbete inom alkohol- och drogprevention.

Akta huvudet!

Beskrivningar av effekterna av det fysiska våldets, kemiska våldet (alkohol, tobak, droger och spel, som kidnappar hjärnans belöningssystem på samma sätt som droger) och det psykiska våldet (mobbning). Ett samarbete mellan hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Studiefrämjandet i Norra Stor-Stockholm, Karolinska Institutet University Press och Unga Kris. 2009

Drogportalen Box 70412, 107 25 Stockholm info@drogportalen.se