Cannabis Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa. Ruset varar i ca 2-3 timmar menämnet THC kan lagras i kroppens fettvävnad i flera veckor vilket påverkar nervsystemet under lång tid.

interaktiv_small_01.pnginteraktiv_small_02.pnginteraktiv_small_03.pnginteraktiv_small_04.png

Cannabis

Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampväxt som odlas i stora delar av världen.   Den vanligaste formen i Sverige är hasch. Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart. Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor. Cannabisolja (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska som varierar i färg från brunt till nästan svart.

Även känt som: Braja, Brass, Feting, Ganja, Gräs, Hasch, Joint, Joppe, Knatch, Marijuana, Marre, Pot, Spliff, Weed, Zütt

I cannabis finns kemiska ämnen - cannabinoider - som framkallar berusning. Den viktigaste cannabinoiden är en form av tetrahydrocannabinol, förkortat THC. Halten THC varierar högst avsevärt, beroende på växtens egenskaper, växtdel och växtplats.

Utseende och form

Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampväxt som odlas i stora delar av världen.

Den vanligaste formen i Sverige är hasch.Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart. Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor. Cannabisolja (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska som varierar i färg från brunt till nästan svart.

Hasch och marijuana röks vanligen i speciella pipor eller handrullade cigarretter. Cannabisolja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarrettpapper. Cannabispreparaten kan också sväljas, utblandade i mat eller dryck. De är inte lösliga i vatten och kan därför inte injiceras.

Effekter

Cannabisruset medför att man känner sig avslappnad och upprymd och pratar och skrattar mer än vanligt. Upplevelsen av tid påverkas så att ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. I ett senare stadium blir man ofta tyst, fundersam och sömnig. Ruset är i regel över på 2-3 timmar, ibland följt av ett långdraget bakrus med trötthet.

De kroppsliga tecknen på ett cannabisrus är att hjärtat slår snabbare och ögonvitorna blir rödaktiga. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker.

Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta upp till ett par dagar.

När cannabisruset avklingat finns fortfarande THC kvar i kroppen. Det är fettlösligt och kan lagras i kroppens fettvävnad i tre till fyra veckor. På så sätt påverkas nervsystemet under lång tid.

Skadeverkningar

De vanligaste, och vetenskapligt belagda, negativa ruseffekterna av cannabis är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani, speciellt bland nybörjaranvändare. Ytterligare effekter är försämrad tankeförmåga under berusningsperioden. Långvarig daglig användning kan, förutom beroendeutveckling, ge skador i andningsorganen, nedstämdhet eller depression. Sårbara individer har en betydligt högre risk att utveckla kvarstående psykotiska symtom. Även lätta former av försämrade tankefunktioner kan bestå under längre tid (månader), efter avslutad användning. Vidare löper barn till mödrar som använder cannabis under graviditeten ökad risk att födas underviktiga.

Cannabisanvändning försämrar individens förmåga att utnyttja sin intellektuella kapacitet och förmågan att reflektera över sig själv, vilket bland annat medför att den psykiska mognaden hos ungdomar och den nödvändiga frigörelsen under tonåren går långsammare. Denna störning anses långt farligare än risken för kroppsliga komplikationer.

Cannabis försämrar korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande. De som i åratal har missbrukat cannabis blir avtrubbade och passiva, får svårt att lära sig nya saker och att arbeta koncentrerat. Närstående upplever ofta en karaktärsförändring hos dem. Hos en del utvecklas ett så kallat "amotivationssyndrom", det vill säga passivitet och oförmåga till planerad verksamhet.

Hormonbalansen kan påverkas, både hos män och kvinnor. Hos ungdomar kan detta hindra att kroppen utvecklas normalt. Produktionen av det manliga könshormonet testosteron kan avta och den sexuella lusten försämras. Hos kvinnor kan de hormoner som styr ägglossningen förändras. Menstruationscykeln kan rubbas, vilket kan påverka fruktsamheten.

Idag är litet känt om mekanismerna bakom påverkan på immunsystemet. Cannabinoiderna modifierar en lång rad immunceller, ibland förstärkande, ibland hämmande. Dessa effekter är dock övergående.

Cannabisrökaren löper ökad risk att få lungcancer, kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Cannabis innehåller minst 50 procent mer tjära än vanlig tobak.

Förmågan att köra bil eller utföra andra komplicerade uppgifter är klart  försämrad under påverkan av cannabis.

Tolerans och beroende

Om man använder cannabis regelbundet ökar toleransen; man behöver högre doser för samma effekt. Cannabismissbruk kan leda till beroende. Det fysiska beroendet anses dock inte särskilt uttalat och de kroppsliga abstinenssymptomen är vaga. Irritation, sömnproblem och nedstämdhet är vanliga. Det psykiska beroendet kännetecknas av att själva drogen blir det centrala i tankar, känslor och aktiviteter.

© Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Juni 2008.
Faktagranskat av SAD, svenska föreningen för alkohol- och drogforskning.

Fakta om cannabis

Från The European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA

Faktablad om cannabis

Från DrugNews webbplats.

Faktablad om cannabis

Från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN

Årsrapport över situationen på narkotikaområdet

i Europa: 2009 Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, ECNN , ISBN: 978-92-9168-397-0

Skador av hasch och marijuana

Statens Folkhälsoinstitut, ISBN: 978-91-7257-639-1  

Nationellt cannabisprojekt 2004-2006

Cannabis är den mest använda drogen i Sverige och av de ungdomar som testar narkotika provar nästan alla cannabis. Rikskriminalpolisen 

Är cannabis en ofarlig drog?

Cannabis är den mest missbrukade illegala drogen i världen. I stort sett alla länder rapporterar missbruk av cannabis i olika former. Mobilisering mot narkotika, Mobilisering mot narkotika.

Starkt samband mellan alkohol, rökning och cannabis bland unga

Undersökning 2011 genomförd av Statens folkhälsoinstitut, Länsstyrelsen i Skåne län och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

Cannabis vanligare bland barn till högutbildade

En av fyra elever till högutbildade föräldrar har någon gång provat cannabis. Undersökning av Statens folkhälsoinstitut låtit genomföra bland elever på sex skånska gymnasieskolor. 2010

Tonåringar särskild riskgrupp för skador av cannabis

Studie från Statens folkhälsoinstitut, 2009

Skador av hasch och marijuana

Genomgång av skador – psykiska såväl som fysiska – som kan uppkomma vid bruk av cannabis. ISBN 91-7257-289-2 Statens folkhälsoinstitut 2004

Haschguide på olika språk

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana
En Guide for dig som vil ud af hashmisbrug
En guide for DEG som vil slutte med hasj
OPAS Sinulle, joka haluat lopettaa kannabiksen käytön
A guide to quitting Marijuana and Hashish
Ein Guide für die, die nach einem Ausweg aus dem Haschischmißbrauch suchen
Un guide pour arrêter la consommation de Marijuana et de Hachisch
EEN GIDS voor Wie wil stoppen met Hasj en Marihuana
FUNA GUÍA PARA SALIR DE LA MARIHUANA Y EL HACH

Ariklar om cannabis

Regeringen vill minska cannabisrökning bland ungdomar Accent, 2011-07-26

Sena debutanter skiljer ut sig Apropå, Brottsförebyggande rådet, 2011/3

Tema: Narkotikabrott Brottsförebyggande rådet, 2011

Cannabis skapar varken våld eller brott SvD opinion 2011-09-14

Munsprej med cannabis på väg att godkännas i Sverige Accent, 2011-08-18

”Cannabis gör dig känslomässigt urholkad” DN, 2011-08-15

Cannabis har ingen medicinsk användning Avcent, 2011-08-04

LUF vill legalisera cannabis Accent, 2011-08-03

Narkokoll: Cannabis – Sveriges vanligaste narkotika Accent, 2010-12-27

Fler unga i USA röker marijuana än tobak Accent, 2010-12-17

Cannabis ökar igen bland unga SvD, 2009-11-09

Fokus Ung: Mumin – en möjlig vändpunkt för unga på glid Apropå, Brottsförebyggande rådet, 2009/4

Rådgivningsbyrån i Lund

En öppenvårdsmottagning för narkotikamissbrukare. Information och rådgivning

En guide för dig som vill sluta

med hasch och marijuana. Från Rådgivningsbyrån i Lund

Is cannabis a harmless drug?

Information från den norksa organsisationen Forbundet Mot Rusgift. 2004-01-19

Skador av hasch och marijuana

Rapport från Statens Folkhälsoinstitut ISBN: 978-91-7257-639-1.

Drogportalen Box 70412, 107 25 Stockholm info@drogportalen.se