Om dopning
Dopning kan ske på flera sätt. Antingen genom att använda något centralstimulerande preparat i syfte att orka träna mer, eller genom att stimulera muskeltillväxten med hjälp av anabola androgena steroider, AAS, eller tillväxthormon
AAS
Anabola androgena steroider är syntetiskt framställt hormon som liknar testosteron (manligt könshormon). Preparaten har anabola (proteinuppbyggande) och androgena (förmanligande) effekter. Den medicinska användningen är i dag ytterst begränsad. Syntetiskt testosteron förskrivs huvudsakligen vid underfunktion av den egna produktionen. AAS används huvudsakligen vid benskörhet hos äldre eller vid svåra sjukdomstillstånd som nedsatt njurfunktion, efter svår cancer och ibland vid AIDS. I stället svarar illegala användare för den största delen av konsumtionen. Det rör sig dels om idrottare och kroppsbyggare som tar preparaten för att förbättra sina resultat, men även andra missbrukar AAS.
Utseeende och form
AAS finns i tablettform, som injektionspreparat och som plåster. Vanligt förekommande tabletter är Thai- eller ryssfemmor (methandienone) och Winstrol (stanozolol). Deca-Durabol (nandrolone) och Sustanon (testosterone) är de mest använda injektionspreparaten. Det finns c:a 600 preparatnamn. Det vanligaste AAS-preparatet på den illegala marknaden i tablettform är metandienon. Tabletterna kan variera i form, färg och styrka. Vanligast är vita, runda 5 mg tabletter. Det vanligaste injektionspreparatet är Deca-Durabol (nandrolon) och Sustanon. Det har skett en förskjutning från tabletter till injektionspreparat.
Skadeverkningar
Humörsvängningar Under och efter perioderna av AAS-missbruk drabbas personen ofta av nedstämdhet, depression, ångest, oro och sömnstörningar.
Akne Missbruk av AAS kan ge svårartad akne eller förvärra existerande problem.
Aggression Vredesutbrott och aggressivt beteende är vanligt hos AAS-missbrukare. Beteendet skrämmer och skadar ofta omgivningen och dem själva.
Tillväxten stannar Tillväxtzonerna i rörbenen sluts tidigare av AAS, vilket kan orsaka att tonåringar som inte är färdigutvecklade stannar i växten.
Hjärt- och kärlsjukdomar AAS kan ge förändrade blodfettvärden, som ökar kalkavlagringarna i blodkärlen och kan leda till hjärtinfarkt eller slaganfall (stroke). Studier visar att vänster kammarvägg i hjärtat kan tjockna inåt, vilket gör att hålrummet blir mindre och cirkulationen sämre. Blodvärdet Hb kan stiga liksom blodtrycket.
Leverförändringar Levern påverkas hos alla som missbrukar AAS. Mycket talar för att långvarigt missbruk kan ge blodcystor i levern. Godartade levertumörer, men också dödlig cancer, finns dokumenterade.
Skador på män
Könsdriften kan öka i början av missbruksperioden för att sedan ibland avta helt. Potensproblem är en vanlig biverkan. Vid tillförsel av AAS tillbakabildas testiklarna med risk för att personen inte återfår normal spermieproduktion eller könsdrift. Att behandla impotensproblemen med Viagra är mycket olämpligt då AAS-missbrukare kan ha blodfettrubbningar och hjärtproblem som ökar risken för hjärtinfarkt.
En vanlig fysiologisk biverkan, som rapporteras till Dopingjouren, är tillväxt av bröstkörtlarna (gynekomasti) hos män. Detta är ofta förenat med påtaglig smärta och går sällan tillbaka av sig självt. Ett kirurgiskt ingrepp krävs.
Prostatakörteln är ett målorgan för AAS-preparat. Den kan bli både inflammerad och förstorad, vilket kan leda till svårigheter att kissa, potensproblem och cancer.
Skador på kvinnor
Då mycket färre kvinnor än män missbrukar AAS är kunskapen om skadeverkningarna på kvinnokroppen inte tillräcklig.
Det har dock visat sig att menstruationsrubbningar, förstoring av clitoris och en maskulinisering av kroppen med basröst, skäggväxt och hårväxt på mage förekommer. Det är ett könsbyte som påbörjas. Könsdriften kan också påverkas. Om en kvinna använder AAS under graviditeten riskerar barnet att skadas.
Läkemedel och kosttillskott
Tillväxthormon (GH) är numera syntetiskt framställt och förskrivs till barn med risk för kortväxthet eller vid skada på hypofysen, exempelvis tumör. Missbruk av tillväxthormon kan ge en rad skadliga effekter som allergiska reaktioner, muskelsmärtor, ledvärk, diabetesliknande förändringar och ökat tryck i hjärnan. Fall har rapporterats av blodcancer och akromegali, en sjukdom som ger onormal tillväxt särskilt av händer, fötter, näsa, läppar, haka och inre organ.
Den som tar tillväxthormon framställt på gammaldags vis, isolerat från mänskliga hypofyser, kan ge smitta med den Creutzfeldt-Jacob´s sjukdom.
Läkemedel som säljs på den illegala marknaden är inte kontrollerade. Det går därför inte känna sig säker på vad de innehåller. Arsenalen av potenta och delvis farliga läkemedel som används av missbrukare är stor.
Kosttillskott
I samband med träning använder många kosttillskott i tron att vanlig mathållning inte är tillräckligt, vilket det är. Det är en mycket lönande bransch. Det förekommer också att preparaten innehåller otillåtna och farliga substanser.
© Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Juni 2008.
Anabolic androgenic steroids
and central monoaminergic systems Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, Carolina Birgner, 2008
ISBN: 978-91-554-7259-7
Anti doping Danmark
Den här danska organsiationen har två innhållsrika webbplatser som presenterar idrottens dopingproblematik.
Efedrin
Efedrin har en stimulerande effekt på centrala nervsystemet (CNS). Substansen blockerar hunger- och sömnkänslor samt höjer smärttröskeln. Kroppens "varningssystem" sätts ur funktion och känner inte av att den är trött och behöver vila. Efedrin finns i några få läkemedel ex. hostmedicin och dessa är läkemedelsklassade. Alla varor som innehåller efedrin klassas som läkemedel
Clenbuterol
Clenbuterol är en äldre astmamedicin, en s.k. beta-2-stimulerare, som förbjöds i Sverige 1992 och numera används endast för veterinämedicinskt bruk (hästar). Det tas i tron att det är fettförbrännande. I själva verket omfördelas fettet och sprängs in i muskeln.
Prohormoner
Prohormoner, eller prekursorer som de också kallas, är förbjudna i Sverige att förekomma i kosttillskott. Att de ändå finns att köpa beror på att man har annat regelverk i vissa andra länder, exempelvis U.S.A. Mycket av importen sker via Internet och det finns mer eller mindre seriösa försäljare.
Anabola androgena steroider
Anabola androgena steroider är syntetiskt framställt hormon som liknar testosteron (manligt könshormon). Preparaten har anabola (proteinuppbyggande) och androgena (förmanligande) effekter. Den medicinska användningen är i dag ytterst begränsad.
Syntetiskt testosteron förskrivs huvudsakligen vid underfunktion av den egna produktionen. AAS används huvudsakligen vid benskörhet hos äldre eller vid svåra sjukdomstillstånd som nedsatt njurfunktion, efter svår cancer och ibland vid AIDS. I stället svarar illegala användare för den största delen av konsumtionen. Det rör sig dels om idrottare och kroppsbyggare som tar preparaten för att förbättra sina resultat, men även andra missbrukar AAS.
Även känt som: AAS, Anabola androgena steroider, Clenbuterol, Deca – Durabol, Dianabol, Primobolan, Ryssfemmor, Somatropin, Sustanone, Trienbolone, Winstrol
Doping (hormondopning)
Thord, Rpsén, Sahlgrenska Universitetsjukhuset, Internmedicin.se
Orsaker till dopningsmissbruk
Dopingjouren får telefonsamtal därmissbrukare berättar om sina motiv. Bli bekräftad och få respekt, bättre träningsresultat, snabbare rehabilitering efter idrottsskada, grupptryck och bättre självkänsla.
Dual use of anabolic-androgenic steroids
and narcotics in Sweden Department of Laboratory Medicine, Karolinska Institutet at Division of Clinical Pharmacology, Karolinska University Hospital, Nina Gårevik; Anders Rane, 2009
Multisubstance Use
as a Feature of Addiction to Anabolic-Androgenic Steroids. School of Health and Medical Sciences, Psychiatric Research Centre vid Örebro Unversitet, Addiction Centre och Department of Pharmaceutical Bioscience, Uppsala Universitet.
The anti-doping hot-line
a means to capture the abuse of doping agents in the Swedish society and a new service function in clinical pharmacology Dopingjouren, Ann-Charlotte Eklöf m fl, 2003
Use of doping agents Particularly anabolic steroids
in sports and society Karolinska Institutet, Department of Laboratory Medicine, Division of Clinical Pharmacology, Karolinska University Hospital F Sjöqvist, M Garle m.fl., 2008
Anabolic androgenic steroids
and central monoaminergic systems Institutionen för farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, Carolina Birgner, 2008
ISBN: 978-91-554-7259-7
Anabolic steroid use: patterns of use
and detection of doping Department of Health and Exercise Science, School of Applied Science, University of Glamorgan, Pontypridd, MR Graham, B Davies m fl, 2008
Anabolic Androgenic Steroids
Use and Correlates among Gym Users—An Assessment Study Using Questionnaires and Observations at Gyms in the Stockholm Region. STAD, 2011
Fördjupning
Dopingjouren prensenterar forskningsrapporter och literaturtips om doping ur ett samhällsperspektiv.
Läkemedelsboken 2011-2012
Interaktiv versionen med länkar, innehållsförteckning, sökordsregister och referenslistor. Läkemedelsverket, 2011
Röda listan
Dopingklassade läkemedel Röd Lista med sökfunktion De läkemedel som kommer upp som svar på sökningen omfattas av dopingreglerna
Dopinglista
WADA (World Anti-Doping Agency) har upprättat en lista utifrån internationell standard i "The World Anti-doping Code".
Hårdare straff för grovt brott
Från och med april 2011 finns ett tillägg i dopningslagen.
Missbruket, Kunskapen, Vården
Missbruksutredningens forskningsbilaga, delbetänkande av Missbruksutredningen. 2011
Dopingtelefonen
En norsk organisation med jourtelefon och information om preparat, effekter och vård samt presenterar aktuell forskning.
Hormonlaboratoriet
Norksa Haukeland universitetssjukehus har enheten Hormonlaboratoriet som ägnar sig åt forskning, utredningar och svarar på frågor.
World Anti-Doping Agency (WADA)
Internationell organisation för antidpoingarbete.
Dopingautoriteit
Nederländsk organsion sominformerar om preparat, lagar, policies och kampanjer. De har äve en förteckning över organsiatonen runt om i världen som arbetar mot dopning.
Antidopning Sverige En ny väg för arbetet mot dopning
Betänkande av Organisationsutredningen mot dopning, 2011
ISBN 978-91-38-23529-
Omfattning av missbruk av dopningsmedel
Statistik. Tusentals svenskar dopar sig varje år, men mörkertalet kan vara långt större. Folkhälsoinstitutet uppskattar att det är minst 10 000 svenskar dopar sig regelbundet medan beslagtagna dopningsmedel hos polis och tull uppskattar minst 50 000 användare.
Beslagsstatistik för första halvåret 2011
Tullverkets beslagsstatistik första halvåret 2011 visar en ökning i antalet narkotikabeslag.
Dopning – för utseendets skull
Folkhälsoinstitutet, 2011
Behovsinventering
av information i Sveriges kommuner om missbruk av dopningsmedel (anabola androgena steroider och andra hormonläkemedel) Dopingjouren, Karolinska Universitetssjukhuset 2008
Förteckning över dopningsmedel
Förteckningen över vad som anses vara dopningsmedel enligt dopningslagen. Ett stöd för rättsväsendet, myndigheter, organisationer och institutioner.
Dopning och trafik
Dopingjouren beskiver kortfattat vilka lagar som gäller.
De medicinska kraven i trafiken
En folder med information om trafikmedicin från Vägverket.Det finns krav på den som kör ett motorfordon.
Dopningslagen
Sverige är ett föregångsland när det gäller antidopningsarbete inom idrotten. Detta gäller även dopning i samhället utanför idrotten.
Dopningslagen
Dopningslagen trädde i kraft 1 juli 1992 och ändrades 1 april 1999 och även 1 april 2011. Lagen förbjuder införsel, överlåtelse, framställning, förvärv i överlåtelsesyfte, utbjudning till försäljning och innehav. Lag om förbud mot vissa dopningsmedel Socialdepartementet, SFS nr: 1991:1969
Lag om straff för smuggling
Finansdepartementet S7, SFS nr: 2000:1225
Läkemedelsförordningen
Socialdepartementet, SFS nr: 2006:272
Läkemedelslagen
Socialdepartementet, SFS nr: 1992:859
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2008
Statens Folkhälsoinstitut, 2009 ISBN: 978-91-7257-629-2
Antidopingarbetet i Sverige
Riksidrottsförbundet är ansvarigt för antidopingarbetet i Sverige. Organisationen har informationsservice för medlemsförbunden och dess föreningar, utbildning, forskning, nationell- och internationellt samarbete.
Fri från missbruk
Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2009
Dopningen i Sverige
En inventering av utbredning, konsekvenser och åtgärder Statens folkhälsoinstitut, 2009
ISBN: 978-91-7257-644-5
Vård och behandling
Dopingjouren erbjuder telefonrådgivning där du kan vara anonymt. Här ges information, råd och stöd. 020-546 987
För anhöriga
Som anhörig; förälder, syskon, partner eller kamrat, kan det vara svårt att upptäcka om någon i ens närhet missbrukar anabola androgena steroider eller andra dopningsmedel. Kontakta Dopingjouren för at få veta mer, du kan vara aonym.
Dopingjouren på Facebook
Dopingjouren är en rikstäckande och informerar, utbildar, forskar och förebygger dopning i Sverige. Telefonrådgivningen är öppen måndag till fredag kl 10:00-16:00 med lunchstängt kl 12:00-13:00. Telefon: 020-546 987













