KAT

Kat innehåller ett antal substanser av vilka katinon och katin är de viktigaste för ruseffekten. I Jemen på Arabiska halvön och på Afrikas horn har männen i decennier tuggat kat vid högtidliga sammankomster. På senare år har bruket spritt sig i befolkningen och tuggandet sker nu i vardagliga sammanhang.

Odling och distribution

Kat kommer från växten Catha Edulis som växer på Afrikas horn, Arabiska halvön och andra regioner, särskilt i Afrika, där betingelserna är tillräckligt gynnsamma. Kat växer vilt, men drivs även upp i odlingar.

Kat finns i flera varianter och förekommer som såväl buske som träd. De som odlar för att sälja kat skördar tidigt på morgonen för att sedan föra buntar av skott, en så kallad mardouf, inlindade i till exempel bananblad för att bevara fuktigheten, till lokala marknader och flygfält för vidaretransport till, bland annat, Europa. Kat måste nå konsumenten inom några dygn för att kunna ge önskad ruseffekt, och varje försening kan därför vara ödesdiger. Transportförpackningen, mardouf, är också den minsta enhet som priset utgår ifrån vid försäljning till konsumenten.

Transporterna är välorganiserade och kan ske legalt genom frakt under benämningen grönsak på reguljära flygförbindelser till länder som inte har narkotikaklassat kat. I Europa gäller detta Storbritannien och Holland. Därifrån kan katbladen sedan smugglas vidare.

Att tugga kat

Ett knippe, ”mardouf”, väger ca 250 gram. För många är detta den mängd de intar under en session. Vana tuggare kan konsumera 3-4 mardouf under en session. Man tuggar dock inte hela knippet, utan endast bladen och möjligen de tunnaste grenarna eller barken. Hur mycket aktiv substans man får i sig är därför svårt att beräkna. Man fyller ständigt på med nya blad efter hand som tuggbussen krymper och tappar kraft. Saften sväljs och urtuggade blad spottas ut. Ett milt rus uppkommer, och efteråt följer trötthet och sömnbehov. Man kan även koka te på katblad.

Kat i Sverige

I Sverige används kat främst av inflyttade från de områden där kat odlas. Inom gruppen cirkulerar uppgifter om att mer än hälften av de vuxna männen använder kat tämligen regelbundet. Det är inte alls lika vanligt att kvinnor tuggar.
Kat är narkotikaklassat i Sverige sedan 1989.

Effekter

Den inledningsvis vänliga atmosfären och euforin som följer på användning av centralstimulerande medel brukar efter hand avta och följas av retlighet och munhuggning. Detta hänger samman med drogens stimulerande effekt och de långa, uttröttande sessionerna.

Det inledande ruset karakteriseras av tankeflykt utan koncentration. Ruset avslutas med ett dämpat sinnestillstånd, ibland övergående i sorgsenhet, irritabilitet och svårigheter komma i sömn. Efter sömnen följer en period av dåsighet och oföretagsamhet.

Skadeverkningar

De viktigaste effekterna ses på centrala och perifera nervsystemet samt mag-tarmkanalen. I mycket följer kat samma mönster som andra stimulerande medel. Därför kan ökat blodtryck, hjärtklappning, sömnbesvär, aptitlöshet, förstoppning, illamående, irritabilitet, huvudvärk och nedsatt sexuell förmåga (för män) uppstå. Frekvent bruk av stora doser kan även orsaka psykotiska reaktioner. Tuggandet sätter en övre gräns för hur mycket man kan få i sig, men en viss tolerans utvecklas; man kräver efter hand en större dos. Vissa symtom uppträder om man plötsligt upphör med vanan. Symtomen är milda och övergående. Beroende i medicinsk mening är ovanligt, men detta hindrar inte att vanan kan vara svår att bryta om inte livssituationen får sig en knuff.

Till floran av medicinska skadeverkningar måste läggas de sociala, vilka tenderar vara de mest uppenbara för såväl användarna som för omgivningen. Även om vanliga dygnsdoser kat inte kan mäta sig i pris med den dyraste narkotikan blir det regelbundna tuggandet dyrt. Kat-användaren lever, i allmänhet, inte i en kriminell subkultur med dess illegala inkomstkällor utan i normala familjebildningar. Detta innebär att familjen i övrigt får vara med och betala priset, vilket i många fall lett till äktenskapsproblem och upplösning av äktenskap. Även arbetsförmågan hämmas.

Allt färre fortsätter hävda att kat är helt oskyldigt att använda, och inom gruppen som använder kat blir det allt mer bekant att bruket kan leda till misär.

© Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Juni 2008.