Narkotika
Narkotika är ett samlingsnamn för ämnen som är eller kan vara beroendeframkallande. Till narkotika hör dels ett stort antal godkända läkemedel, dels substanser som används enbart av missbrukare. I missbrukssammanhang benämns narkotika ofta som droger eller knark. Av tradition räknas inte de beroendeframkallande substanserna alkohol, nikotin, koffein och organiska lösningsmedel till narkotikabegreppet.
I Sverige definieras narkotika enligt Narkotikastrafflagen som ”läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter och som på sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, av regeringen har förklarats vara att anse som narkotika enligt lag” (1992:860).
Narkotika kan delas upp i fem grupper: cannabis, centralstimulantia, opiater, hallucinogener och narkotikaklassade läkemedel. Endast de ämnen som uppförs i Läkemedelsverkets narkotikaförteckning är narkotika i lagens mening. Övriga ämnen räknas inte som narkotika om de saknas på förteckningarna, även om de har en narkotikalik och skadlig inverkan på människor. Totalt upptar narkotikaförteckning mer än 250 ämnen samt ett inte närmare fastställt antal arter av svampar som innehåller psiclocin eller psilocybin.
Narkotika får användas endast för medicinskt, vetenskapligt eller annat samhällsnyttigt ändamål. Narkotikamissbruk, olovligt bruk, omfattar all icke-medicinsk användning, oavsett om detta ger upphov till beroendeutveckling, toleranshöjning, abstinensreaktioner eller skador.
Även känt som: knark, drog
Narkotikabrottslighetens organisationsmönster
Den organiserade brottsligheten har fått allt större uppmärksamhet och många bedömare menar också att denna typ av brottslighet riskerar att öka sitt inflytande i samhället. ISBN: 91-38-32220-X, Brottsförebygganderådet, BRÅ
Polisens arbete mot narkotika
Rapporer och material om drogsituationen, kemikalier, projekt och spaning.
Droganalys
Statens kriminaltekniskalaboratorium genomför att identifiera och analysera olika typer av narkotika- och dopningsbeslag, gifter och illegal alkohol.
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2008
Från Statens folkhälsoinstitut, ISBN 978-91-7257-629-2
Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2007
Från Statens folkhälsoinstitut, ISBN 978-91-7257-588-2
Kriminalvårdens faktablad
Kriminalvårdens faktablad är ett informationsmaterial om grunderna i svensk kriminalvård. Bladen beskriver verksamheten i anstalt, häkte och frivård, men kan också beskriva en aktuell fråga i kriminalvården.
Narkotika
Fakta om narkotika och alkohol från Ungdomens Nykterhetsförbunds
Fem påståenden om organiserad narkotika-brottslighet
Sammanställning av olika uppfattningar om den organiserade brottsligheten och hur framgångsrik narkotikabekämpningen är. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, 2005
Fri från missbruk
Regeringens åtgärdsprogram för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2009. En minskning av alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Ett narkotikafritt samhälle. En idrottsrörelse och ett samhälle utan dopning. Ett minskat tobaksbruk, framför allt bland ungdomar. Det är målen för regeringen politik på alkohol-, narkotika- dopnings- och tobaksområdet. ANDT-sekretariatet, Regeringskansliet, 2009
Trippen
Om droger som korskopplar hjärnan. En folder om de psykedeliska drogernas verkningssätt i hjärnan och kroppen.
Föräldraföreningen mot narkotika, Allan Rubin
Förebyggande arbete
inom området ANDT - Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak i Gävleborgs län 2010 ISSN: 0284-5954, Länsstyrelsen Gävleborg, 2011
Drogförebyggande arbetet på frammarsch
Det drogförebyggande arbetet i Sverige ökar i omfattning. Alltfler kommuner använder sig av effektiva förebyggande metoder. Det visar en ny rapport över utvecklingen under 2008 från Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsoinstitutet, 2009













