Preparat och användning

Många av de produkter som används i hem och på arbetsplatser innehåller kemisk-tekniska preparat av typen lättflyktiga kolväten. De säljs bl.a. hos färghandlare, på varuhus, bensinstationer och tobaksaffärer, vilket gör dem lättillgängliga för unga människor.

ACETON - används till nagellacksborttagning, lim, startgas, fotokemikalier och fogmassa.

AEROSOLER - dvs drivgaser i sprayförpackningar anses höra till de farligaste sniffningspreparaten.

BUTAN (C4H10) och Propangas (gasol) (C3H8) finns bl.a. i cigarettändare och förpackningar för påfyllning av gaständare.

BENSEN - finns i bensin, som på vissa håll är ett vanligt sniffningsmedel.

TERPENTIN - är en vanligt förekommande komponent i lim, skoputsmedel, impregneringsmedel, fläckborttagningsmedel, målarfärg, spackel, fogmassa, mm.

TRIKLORETYLEN - Finns i kontaktlim, hobbylim och solution. Används yrkesmässigt av bil- och gummiverkstäder, lackerare, textilindustri och kemtvätteri.

Effekter

KORTTIDSEFFEKTER är effekter som kommer ganska snabbt efter det man tagit en dos och som försvinner inom några timmar eller dagar.

Ångorna kommer ned i lungorna och tas snabbt upp i blodet och förs till hjärnan. De första berusningseffekterna kommer redan efter några få inandningar och efter 10-15 upprepade inandningar är man kraftigt berusad. Efter 10-30 minuter avtar ruset och efter ungefär en timme märks ingen berusning alls.

Att sniffa medför stora risker även vid enstaka tillfällen. Dessa risker förstärks i kombination med exempelvis alkohol.

Fysiologiskt har sniffningspreparaten liknande verkningar som alkohol. Muskelkontrollen minskar, reaktionstiden förlängs och reflexerna dämpas. Preparaten gör även att den som sniffar tappar den psykiska kontrollen.

Hallucinationer med syn- och hörselförvrängningar förekommer.

LÅNGTIDSEFFEKTER uppträder efter upprepat bruk under lång tid. Vanliga symptom är följande: 
Rinnande näsa, hosta och irriterad hals.
Stark trötthet och ofta återkommande huvudvärk.
Retlighet, ångest och nedstämdhet tilltar.
Det är klarlagt att personer som under lång tid utsatts för lösningsmedel i sitt arbete fått permanenta skador. Mot bakgrund av detta är det rimligt att anta att även sniffning under lång tid kan ge hjärnskador, med psykisk avtrubbning som följd.
Skador på lever och njurar. Några lösningsmedel, t ex bensen, ger skador på de blodbildande organen i benmärgen, med sänkt immunförsvar som följd.

Tolerans och beroende

Upprepad sniffning ger toleransutveckling. Det innebär att man behöver större doser för att uppnå samma effekt. Abstinenssymptom uppstår när man plötsligt slutar efter en tids mer intensivt sniffande. Symptomen kan bland annat vara:
Sömnlöshet
Frysningar
Huvudvärk
Retlighet
I allvarligare fall även kramper

Sniffning leder till både psykiskt och fysiskt beroende. Det fysiska beroendet leder till de ovan nämnda abstinenssymptomen. Det psykiska beroendet är nära förknippat med den omgivning man sniffar i. Umgänget på platser där man brukar sniffa blir lika viktigt som själva berusningen.

Fysiska risker vid sniffning av tändargas

Den berusande effekten beror på att gasen som inandas går in i blodet och förhindrar syretransporten. Då uppstår en syrebrist, hjärnan blir påverkad och en kortvarig berusningseffekt blir följden.

De övre luftvägarna, munhåla och luftstrupe
När gasen lämnar tuben blir den kall och en fryseffekt kan uppstå på luftvägarna och struphuvudet. Vidare ökar gasen sin volym mångfalt och detta innebär att otillräckligt med luft kommer ner i lungorna.

Lungorna
När gasen kommer ner i luftvägarna, reagerar kroppen med att skicka ut vätska i luftvägarna. Detta kan leda till samma typ av dödsfall som vid drunkningsolyckor.

Hjärtat
Hjärtat retas mycket kraftigt av gasen. Stresshormonet adrenalin produceras av kroppen i mycket stor omfattning och detta ger störningar i hjärtrytmen och ett hjärtstillestånd kan bli följden.

Sniffning och lagen

De flesta sniffningspreparat ingår i produkter som säljs i vanliga affärer. Lagstiftningen förbjuder inte försäljning av dessa produkter. Denna typ av produkter skall dock förvaras på ett sådant sätt att dess användning i berusningssyfte hindras eller motverkas. De bör inte säljas när det kan antas att de förvärvas för att användas som berusningsmedel.

Den som använder den här typen av produkter i berusningssyfte kan omhändertas enligt LVU (Lagen om vård av unga) eller LVM (Lagen om vård av missbrukare i vissa fall).

© Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Nov 2005.

Faktagranskat av SAD. svenska föreningen för alkohol- och drogforskning.